Redan under första hälften av 1800-talet var skogarna runt Torup ett populärt utflyktsmål för människor i trakten. Dåvarande ägaren av Torups gods, Gustaf Julius Coyet, öppnade upp sina ägor och lät folket ströva runt i skogarna. En dansbana anlades och man kunde roa sig till levande musik. På gårdarna runt om i trakten blev det sed att både husbönder och tjänstefolk åtminstone en gång om sommaren tog sig till Torup för att hämta andan och roa sig. Stadsbor både från Malmö och Lund gjorde på liknande sätt. Man kan tänka sig att platsen var en tilltalande blandning av naturens skönhet, frisk luft, spännande mänskliga möten och nöjesliv.
När Malmö-Genarps järnväg invigdes 1894, blev denna snart malmöbornas egen utflyktsbana. År 1903 byggdes ett särskilt spår in till Bokskogens festplats. Ändhållplatsen vid restaurangen fick namnet Bokskogen Övre och den gamla hållplatsen vid huvudspåret Bokskogen Nedre.
1894 öppnades Bokskogens restaurang och dansbana, i närheten i Torups skog. Bokskogens restaurang höll flera matsalar med olika prisklasser. I en sal var det fin mat och vin med tillhörande slipstvång. I andra rum kunde man få en porter och en matbit för billigare peng. Efter maten kunde man roa sig på ett intilliggande tivoli. Där fanns karuseller, kraftmätarstationer, skjutbanor och utedansbana. Säkert på förekommen anledning hade polisen också gjort plats för en fyllefinka. Under de vackraste månaderna var besökstrycket högt och 20 extra tågvagnar sattes in för att täcka behovet. Under de båda pingstdagarna kunde järnvägen vid vackert väder befordra ca 15.000 resande från Malmö till bokskogen vid Torup. På hållplatsen Bokskogen Övre hängde en liten malmklocka som konduktören klämtade med strax före tåget avgång.
På 1920-talet fick järnvägstrafiken konkurrens av landsvägsbussar och bilismens genombrott på 1930-talet betydde en svår konkurrens för Genarpsjärnvägen. Dessutom började utflykterna från staden vändas mot havet. Malmö-Genarps järnväg lades ner 1948.
Slutet för Bokskogens restaurang och dansbana kom definitivt år 1960 då det utbröt en brand som skulle ödelägga platsen. Orsaken till branden är oklar. Restaurangen byggdes inte upp igen. Ett par minnesstenar erinrar om var Bokskogens hållplats och Bokskogens restaurang en gång låg.
Text: Hanna Svärdh Nilsson och Bo Sahlée
Litteratur:
Andersson, Helge, Ånga och skogsromantik , Bara Kommun 1980.
Andersson, Helge, ”En nubbe i Bokskogen”, SDS 1980-06-28
Friblick, Lena, Historien om Torup