Klågerup blir järnvägsknut
Första etappen av Södra stambanan öppnades 1856
Den första etappen av södra stambanan mot Stockholm öppnades den 1 december 1856. Efter Malmö och Lund drogs den norrut genom Skåne och Småland. Flera skånska städer som tidigare varit centra för handel och administration fick själva organisera privata järnvägsbolag som kunde anslutas till stambanan. Så gjorde Ystad, Kristianstad, Landskrona och Helsingborg. År 1865 fick Ystad anslutning till stambanan via Ystad-Eslövs järnväg.
Grevebanan
Både Malmö och Ystad hade nu anslutning till stambanan men godsägarna på Skabersjö, Börringekloster, Näsbyholm, Rydsgård, Marsvinsholm och Charlottenlund såg här en möjlighet att öka handeln och transporten av jordbruksprodukter. Tillsammans med några grosshandlare i Malmö fick de till stånd en järnväg mellan Malmö och Ystad, den så kallade Grevebanan. Den öppnades i december 1874. En av stationerna på banan var Svedala.
1875 kom första tåget till Klågerup
Handlarna i Trelleborg var precis som i andra städer intresserade av att knyta den omgivande landsbygden till sig och komma i kontakt med stambanan.
Kammarherren C. A. Trolle på Klågerups gård och friherre W. Wrangel von Brehmer på Hyby gård såg till att Klågerup kom med på banan då de båda satt i styrelsen när Lund-Trelleborg Jernvägs Aktie Bolag bildades.
Förutom på ändstationerna Trelleborg och Lund örjade stationer också byggas i i Fjärdingslöv, Alstad, Marieberg (senare kallad Minnesberg), Holmeja, Klågerup och Staffanstorp. Banbygget startade i februari 1874 vid Storkabackarna i Hyby. Allt jordarbete gjordes för hand med spett, korp, spade och skottkärra.
Mark för Klågerups station och bangård styckades av från Tejarps ägor. Den ursprungliga stationsbyggnaden står kvar men den höga tvärbyggnaden i söder kom till 1894 då Genarpsbanan byggdes. Järnvägsstationen i Klågerup blev också poststation.
I Svedala fanns redan ett stationshus på Malmö-Ystads järnväg. Från och med måndagen den 26 juli 1875 var tågen öppna för allmänheten och tågen gick efter tidtabell.
Klågerup blir järnvägsknut
I Kvarnby fanns på 1890-talet ett tiotal kritbruk. De största ägdes av grosshandlare och fabrikörer i Malmö. Kritan transporterades till Malmö med häst vagn för vidare distribution. Både kritbruksägarna och godsägarna på Torup, Klågerup, Toppeladugård och Häckeberga var intresserade av smidigare och snabbare leveranser och arbetade tillsammans för en järnväg österut från Malmö, över Kvarnby och Klågerup till Genarp.
När Malmö-Genarps Järnvägsaktiebolag bildades satt friherre Gustav H Wrangel på Toppeladugård, hovmarskalk Gustaf Coyet på Torup, godsägare Herved Trolle på Klågerup och lantbrukare Nils Pehrsson från Stridsmölla i bolagsstyrelsen. Järnvägen började byggas och 1893 hade arbetet kommit så långt att banvallarna runt Klågerup började anläggas.
Klågerups stationsområde växte och spårsystemet breddades
Förutom tillbyggnad av Klågerups stationshus, byggdes också vattentorn, lokvändplats, nytt godsmagasin, perrong och lastkaj. Dessutom breddades spårsystemet åt båda hållen. Lokvändplatsens grop utanför dagens livsmedelsbutik är bevarad.
En banvaktsstuga vid Grönljung finns fortfarande kvar intill korsningen mellan Flängevadsvägen och cykelstigen mot Bara. Ytterligare en banvaktsstuga fanns norr om stationen där Genarpsbanan korsade landsvägen mot Staffanstorp. Banvaktsstugans låg strax bakom Klågerups smedbostad men är riven.
Genarpsbanan invigdes i juni 1894
Genarpsbanan invigdes i strålande väder torsdagen den 14 juni 1894. Nästa dag gick första ordinarie tåg från Malmö.
Stationerna på Genarpsbanan var förutom ändhållplatserna Malmö och Genarp också Östervärn, Hohög, Kvarnby, Bjärshög, Klågerup, Kongsmarken och Toppeladugård.