Gå till huvudinnehållet

Klågerup under 100 år – Thomas Rasmusson berättar

Bara några hus och gårdar

Klågerups samhälle fanns inte före järnvägen. På Generalstabskartan från 1864 kan vi se att det inte alls fanns någon byliknande hussamling där Klågerups samhälle finns idag. Tydliga byar fanns däremot i Bara, Vinninge och Hyby.

 

Kartbild över Klågerup.

Detalj ur Generalstabens karta, 1864.

 

Klågerups slott fanns naturligtvis med på kartan. Slottet hade då infart norrifrån. Enligt en lantmäterikarta från 1782 fanns två hus, Hantverkshuset och Smedjan i vägskälet sydväst om slottet och söder om vägen. Strax väster om dessa, norr om vägen, där vägen korsar bäcken, ligger Vattenmöllan och ett bostadshus, kanske möllarebostaden.

 

Norr om vägen mot Malmö ligger gården Tejarp fortfarande kvar medan Winningetorp revs före mitten av 1930-talet. Söder om vägen ligger gårdarna Fridhill, Fredentorp, Tejarpsdal, Lindesborg och Stensminne. Sex av dessa sju gårdar har fått ge namn åt vägar i dagens Klågerup. På Hyby gårds ägor, väster om vägen strax söder om bäcken mot Hyby, finns också ett torp bevarat.

 

Hyby socken

Klågerups slott tillhörde Hyby socken. Genom en kunglig förordning 1862 delades socknen i en kyrklig del som kallades församlingen och en borgerlig del som kallades kommun. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1863. Det gamla begreppet socken levde dock kvar länge och användes både för församlingen och kommunen.

Hyby med kyrka och prästgård var huvudort. På generalstabskartan från 1862 syns en tydlig by med ett flertal hus samlade längs de korsande vägarna i Hyby.


Klågerup blir järnvägsknut

Första etappen av Södra stambanan öppnades 1856

Den första etappen av södra stambanan mot Stockholm öppnades den 1 december 1856. Efter Malmö och Lund drogs den norrut genom Skåne och Småland. Flera skånska städer som tidigare varit centra för handel och administration fick själva organisera privata järnvägsbolag som kunde anslutas till stambanan. Så gjorde Ystad, Kristianstad, Landskrona och Helsingborg. År 1865 fick Ystad anslutning till stambanan via Ystad-Eslövs järnväg.

 

Grevebanan

Både Malmö och Ystad hade nu anslutning till stambanan men godsägarna på Skabersjö, Börringekloster, Näsbyholm, Rydsgård, Marsvinsholm och Charlottenlund såg här en möjlighet att öka handeln och transporten av jordbruksprodukter. Tillsammans med några grosshandlare i Malmö fick de till stånd en järnväg mellan Malmö och Ystad, den så kallade Grevebanan. Den öppnades i december 1874. En av stationerna på banan var Svedala.

 

1875 kom första tåget till Klågerup

Handlarna i Trelleborg var precis som i andra städer intresserade av att knyta den omgivande landsbygden till sig och komma i kontakt med stambanan.

 

Kammarherren C. A. Trolle på Klågerups gård och friherre W. Wrangel von Brehmer på Hyby gård såg till att Klågerup kom med på banan då de båda satt i styrelsen när Lund-Trelleborg Jernvägs Aktie Bolag bildades.

 

Förutom på ändstationerna Trelleborg och Lund örjade stationer också byggas i i Fjärdingslöv, Alstad, Marieberg (senare kallad Minnesberg), Holmeja, Klågerup och Staffanstorp. Banbygget startade i februari 1874 vid Storkabackarna i Hyby. Allt jordarbete gjordes för hand med spett, korp, spade och skottkärra.

 

Mark för Klågerups station och bangård styckades av från Tejarps ägor. Den ursprungliga stationsbyggnaden står kvar men den höga tvärbyggnaden i söder kom till 1894 då Genarpsbanan byggdes. Järnvägsstationen i Klågerup blev också poststation.

 

 

I Svedala fanns redan ett stationshus på Malmö-Ystads järnväg. Från och med måndagen den 26 juli 1875 var tågen öppna för allmänheten och tågen gick efter tidtabell.

 

Klågerup blir järnvägsknut

I Kvarnby fanns på 1890-talet ett tiotal kritbruk. De största ägdes av grosshandlare och fabrikörer i Malmö. Kritan transporterades till Malmö med häst vagn för vidare distribution. Både kritbruksägarna och godsägarna på Torup, Klågerup, Toppeladugård och Häckeberga var intresserade av smidigare och snabbare leveranser och arbetade tillsammans för en järnväg österut från Malmö, över Kvarnby och Klågerup till Genarp.

 

När Malmö-Genarps Järnvägsaktiebolag bildades satt friherre Gustav H Wrangel på Toppeladugård, hovmarskalk Gustaf Coyet på Torup, godsägare Herved Trolle på Klågerup och lantbrukare Nils Pehrsson från Stridsmölla i bolagsstyrelsen. Järnvägen började byggas och 1893 hade arbetet kommit så långt att banvallarna runt Klågerup började anläggas.

 

Klågerups stationsområde växte och spårsystemet breddades

Förutom tillbyggnad av Klågerups stationshus, byggdes också vattentorn, lokvändplats, nytt godsmagasin, perrong och lastkaj. Dessutom breddades spårsystemet åt båda hållen. Lokvändplatsens grop utanför dagens livsmedelsbutik är bevarad.

 

En banvaktsstuga vid Grönljung finns fortfarande kvar intill korsningen mellan Flängevadsvägen och cykelstigen mot Bara. Ytterligare en banvaktsstuga fanns norr om stationen där Genarpsbanan korsade landsvägen mot Staffanstorp. Banvaktsstugans låg strax bakom Klågerups smedbostad men är riven.

 

Genarpsbanan invigdes i juni 1894

Genarpsbanan invigdes i strålande väder torsdagen den 14 juni 1894. Nästa dag gick första ordinarie tåg från Malmö.

Stationerna på Genarpsbanan var förutom ändhållplatserna Malmö och Genarp också Östervärn, Hohög, Kvarnby, Bjärshög, Klågerup, Kongsmarken och Toppeladugård.


Saftstationen

Samtidigt med byggandet av Genarpsbanan och ombyggnaden av station och bangård i Klågerup, började planeringen av en saftstation i Klågerup. I saftstationen skulle de inledande stegen i bearbetningen av sockerbetor omvandlas till sockersaft. Sockersaften skulle sedan pumpas i rör till råsockerfabriken i Staffanstorp.

 

Lunds Sockerfabriks AB var ett raffinaderi som förädlade råsocker till konsumentprodukter. De byggde 1885 ett betsockerbruk mitt emot Staffanstorps järnvägsstation. I samband med detta köpte de också Torreberga gård, mellan Staffanstorp och Klågerup, för att egen sockerbetsodling.

 

Staffanstorps sockerfabrik behövde öka kapaciteten och samtidigt förhindra bygge av ett konkurrerande sockerbruk i Genarp. Klågerup blev en ypperlig plats för etablering av saftstationen. Vid den blivande järnvägsknuten Klågerup fanns förutom transportmöjligheterna också vatten i bäcken och avståndet till Staffanstorp var rimligt.

Ett stickspår byggdes från bangården till Saftstationen

I maj 1894 köpte Lunds Sockerfabriks AB ca 23 tunnland öster om bäcken i Klågerup av godsägare Herved Trolle på Klågerup. Cirka femhundra meter norr om stationen uppfördes Saftstationens fabriksbyggnad. Ett stickspår drogs från en växel på bangården över bäcken till Saftstationen. Bron finns fortfarande kvar som gångbro.

 

Bild av fabrikasarbetare utanför en fabriksbyggnad.

Saftstationens arbetsstyrka, 1910-tal.

 

Ett 50-tal arbetare under betkampanjen

Betodling var arbetsintensivt och förändrade också vardagen för många människor på orten. Sommarskötseln klarades med lokal arbetskraft men för upptagning och leverans behövdes ytterligare arbetskraft. Saftstationen hade ett 50-tal arbetare, varav huvuddelen var säsongsarbetare som arbetade under betkampanjen oftast från mitten av september till mitten av januari.

 

 

 

Arbetare, både män och kvinnor, kom från norra Skåne, Blekinge och Småland för att delta i kampanjerna på de stora gårdarna i Skåne. Oavsett var de kom ifrån kallades de i Klågerup för ”bedegöingar”. För många lokala familjer blev betskötsel en välkommen extrainkomst.

 

 

De stora gårdarna och lantbruken dominerade

I Klågerup med omnejd arbetade nästan alla i jordbruket. Trakten dominerades av de tre stora lantbruken Klågerup gård, Tejarps gård och Hyby gård med många anställda. Så fortsatte det, men minskade med jordbrukets ökande mekanisering från 1940-talet till idag.

 

Genarpsbanan och Saftstation fick det lilla samhället att växa. Järnvägen fick utöka personalen och både järnvägspersonalen och Saftstationens anställda behövde bostäder. När fler bosatte sig ökade förutsättningar för handel och för hantverkare att etablera sig.


Föreningsliv

BK Banér

Ett tjugotal brottningsintresserade Klågerupsbor samlades 1932 på järnvägshotellet i Klågerup för att bilda en brottarklubb och BK Banér bildades. Till att börja med använde man järnvägshotellet för möten, träning och tävlingar.

 

Byggnadsföreningen Idrottshemmet

Tillsammans med andra Klågerupsbor bildade BK Banér en andelsförening, Byggnadsföreningen Idrottshemmet. Hösten 1935 var Idrottshemmet klart och detta blev BK Banérs nya hemmaarena.

 

Samlingslokal med scen och biograf

Idrottshemmet var en samlingslokal med en stor sal och scen. I källaren fanns omklädningsrum för brottare och när Klågerups GIF kom igång också för fotbollsspelare. På övervåningen fanns ett rum för filmprojektor och ABF hade sitt bibliotek där.

 

Idrottshemmet blev Klågerups centrala samlingsplats för föredrag, fester och revyer, samt Klågerups biograf. Idrottshemmet övertogs av Bara kommun 1955 och såldes senare av Svedala kommun till en privat ägare som gjorde om byggnaden för annan verksamhet.


1930-tal och framåt

Saftstationen rivs

1939 revs Saftstationens fabriksbyggnad men bostadshuset sparades och användes tills det revs 1988. 1940 införlivades Trelleborgsjärnvägen i Statens Järnvägar, men Genarpsbanan förblev ett privat aktiebolag. Genarpsbanan gick ekonomiskt dåligt och var hotad av nerläggning men bensinransoneringen under andra världskriget förlängde livet på banan.

 

Klågerup ingen järnvägsknut längre

1948 lades banan ner och Klågerup var inte längre en järnvägsknut. I slutet av 1940-talet började man planera för ortens utbyggnad med fler bostäder. I samhället låg jordbruksfastigheten Fridhill mellan Hybyvägen och Malmövägen. För att säkra en markreserv för kommande utbyggnad av samhället beslöt fullmäktige i Hyby kommun att köpa Fridhill 1947.

 

Hyby, Bara, Skabersjö och Bjärshög blev storkommun

I slutet av 1940-talet började diskussionen om storkommuner. Avsikten var att alla kommuner skulle ha minst 4000 invånare för att man skulle klara av att bedriva en modern socialförvaltning. Den storkommun som föreslogs skulle bestå av Hyby, Bara, Skabersjö och Bjärshögs kommuner. I december 1951 höll Hybys kommunalnämnd sitt sista sammanträde och från januari 1952 hette kommunen Bara. Bara blev namnet på den nya storkommunen med Klågerup som huvudort. Den nya storkommunen köpte de gamla mejerilokalerna på Malmövägen 8 och inredde dessa till kommunalkontor och bibliotek.

 

Bara och Klågerups Borgarbrandkår

Klågerups brandkår var från början en godsbrandkår på Klågerups gård. Brandutrustningen förvarades i ett garage på gården. När storkommunen bildades blev brandkåren kommunal och fick namnet Bara och Klågerups Borgarbrandkår. 1952 togs beslutet att en brandstation skulle byggas på Fridhillsområdet. Adressen blev Malmövägen 31.

 

1956 togs den nya brandstationen i bruk. Förutom brandstation och manskapsrum innehöll byggnaden mottagningsrum och bostad för distriktssköterskan, en 3-rumslägenhet och en lokal för bastubad.

 

Epidemisjukstugan och Solgården

Epidemisjukstugan, på höjden nära väg 108, övertogs av landstinget 1926 och på 1940-talet användes hemmet som tuberkulossjukstuga. I början på 1950-talet började ombyggnaden och 1953 blev där ett hem först för psykiskt utvecklingsstörda flickor, senare för vuxna kvinnor. Verksamheten lades ner i slutet på 1980-talet och byggnaden såldes till en privatperson.

 

Bild av två vita byggnader med omgivande träd.

Sjukhemmet i Klågerup, 1920-tal.

 

I oktober 1955 beslöt kommunalfullmäktige att ett nytt ålderdomshem skulle byggas i Klågerup. I Rottne i Småland hittade man förebilden till Solgården som invigdes 1957.

 

Kommunalt vatten och avlopp och Malmövägen asfalterades

Alla hus i Klågerup hade vatten från egen brunn och eget avlopp ut i en stenkista, eventuellt delad med grannar. Utedass var det vanliga och den kommunala dassatömmaren hämtade latrintunnorna. 1954-55 fick Malmövägen kommunalt vatten och avlopp och Hybyvägen fick 1956-57. I samband med detta asfalterades Malmövägen men Hybyvägen fick behålla gatsten efter påtryckning av länsantikvarien. Gatubelysningen kom samtidigt men det var glest mellan lyktstolparna.

 

Sista tåget gick i maj 1960

I maj 1960 gick sista tåget genom Klågerup när Statens Järnvägar la ner sträckan Lund- Trelleborg. Busslinjer ersatte tågen och posten fortsatte i före detta järnvägsstationen. Kommunen köpte stationshuset och stationsområdet och öppnade fritidsgård i stationshuset.

 

Väg 108 Staffanstorp-Klågerup öppnas 1961

1961 öppnades väg 108 från Staffanstorp till Klågerup och sedan i etapper längre söderut. 1963 nådde den nya vägen Svedala. Kommunen sålde tomter för industrier öster om bebyggelsen på Hybyvägen. Här öppnades plastindustri, byggmaskinförsäljning och åkeri.

 

Klågerup växer

Tomter för självbyggare på Fridhillområdet såldes redan under 1950-talet och i början av 1960-talet var alla sålda. Kommunen tittade västerut och köpte en del av Fredentorpsegendomen från Tejarps gård och 1963 köpte man resterande del.

 

Marken styckades i tomter och såldes till olika byggnadsföretag och till ett litet antal självbyggare. 1967 expanderade man återigen västerut och köpte Tejarpsdal. Ytterligare västerut köpte L. E. Lundbergs Bygg AB fastigheterna Lindesborg och Stensminne.

 

Nu var lantbruken Fridhill, Fredentorp, Tejarpsdal, Lindesborg och Stensminne från kartan 1862 omvandlade till villatomter. I samband med omläggning till högertrafik 1967 öppnades den nya Malmövägen norr om den gamla, som då döptes om till Gamla Malmövägen.

 

1975 stod det nya Centrumhuset klart på Gamla Malmövägen och bank, post och Solidar flyttade in. 1977 försvann Bara kommun upp i Svedala kommun.

Svedala kommun

Ikon för kartmarkör

Besöksadress:
Kommunhuset
Åbjörngatan 7
233 80 Svedala

 

Öppettider:
Måndag-torsdag, kl. 8-17
Fredag, kl. 8-15

 

Efter ordinarie öppettider ring:
040-626 80 00.
Telefonsvararen upplyser om andra kontaktvägar beroende på ärende.

Copyright © 2024 Olga - Svedala kommuns hembygdsportal. All rights reserved.