Gå till huvudinnehållet

Klågerup

Klågerup

Klågerup är den tredje största tätorten inom Svedala kommun. Orten ligger i det Skånska backlandskapet, vars storskaliga topografi skapades när inlandsisen drog sig tillbaka för 19 000 år sedan. Terrängen kring och i Klågerup är i huvudsak kuperad, men det finns även flacka delar. I området finns flera fornlämningar som vittnar om att människor bott här sedan stenåldern. I söder begränsas området av ett biflöde till Torrebergabäcken som flyter genom en mindre dalgång och utgör gränsen mellan Hyby och Klågerups domäner.


Från medeltid till 1800-tal

Ortnamnet Klågerup kommer från det närliggande godset som bär samma namn. Första gången godset nämns i en skriftlig handling är år 1140 då godset kallas Clauethorp. År1313 används namnet Klappetorp. Under de följande århundradena ändras stavningen av godsets namn ofta. Detta fenomen reflekterar inte någon praktisk förändring av namnets stavning utan visar bara att man i äldre tider inte hade en standardiserad form för hur namn och ord skulle stavas.  Namnet innehåller två delar, Klapa- och – torp. Det förra är troligen mansnamnet Klåve medan torp betyder nyetablering – nyodling – nybygge. Alltså Klåves nybygge.

 

När Klåve etablerade sig på platsen tiger det skriftliga källmaterialet om, men en gissning kan vara på sin plats. Enligt en släktbokstradition från 1500-talet var Klågerup stamsäte för de Skånska Sparresläkten och här skall dess förste kristne representant, Vogn Tullesen Sparre, slagit ned sina bopålar i början av 1100-talet. I så fall kan Klåve ha varit en äldre släkting till Vogn Tullesen. Så kan det ha varit, men några säkra belägg för detta finns inte idag.

 

Vad vi däremot säkert vet om godset är att väpnaren Peder Spoldener, som ägde Klågerup 1414, dömdes ”till liv och hals”, alltså att halshuggas, nämnda år och hans gård (borg) skulle nedbrytas ”om så herrarna ville”. Herrarna var i detta fall Erik av Pommern och hans regering. Peders liv for hädan och möjligen revs Klågerup ned och ett nytt uppfördes i korsvirke på platsen där 1700-talsslottet i dag reser sig.

 

Bild från 1756 av Klågerups gård.

Gerhard von Burman : Prospecter af åtskillige märkvärdige Byggnader, Säterier och Herre-Gårdar uti Skåne (1756),   Universitetsbiblioteket, Lunds universitet – Litteraturbanken.se.

 

En synnerligen dramatisk episod i den svenska historien ägde rum på Klågerups gods 1811. I trakten är händelsen känd som ”Bonnakrigjet”. I korthet var allmogen upprörd över de extra utskrivningar av soldater som gjordes i skuggan av napoleonkrigen.  En stor mängd döda bönder och drängar blev resultatet liksom långa fängelsestraff och tre dödsdomar, varav två fastställdes, för de inblandade. Denna händelse har ända fram i modern tid levt kvar i traktens sägenflora och är bitvis levande än i skrivandets stund, något som är en del av Klågerups identitet.

 

Läs mer om Klågerupsupproret här.


Järnvägsorten

År 1875 invigdes järnvägen mellan Lund och Trelleborg. En av stationerna på linjen blev Klågerup. De större agrara enheterna, främst de adliga godsbildningarna insåg snabbt värdet av att knytas till det spårbundna systemet av järnvägar. Ägarna av Klågerup och Hyby påverkade järnvägens sträckning så att den passerade deras gods. Lantbruksprodukterna kunde därmed kostnadseffektivt distribueras till en snabbt växande kundkrets i städerna. Tyngre lantbruksredskap kunde i sin tur transporteras till brukningsenheterna på godsen.

 

En stationsbyggnad uppfördes i Klågerup, med en arkitektonisk gestaltning som var gemensam med byarna Alstad, Holmeja och Staffanstorp. Kring stationslägena började snart järnvägsorter att bildas och Klågerup utgör inget undantag. Redan 1875, möjligen året innan, uppfördes det första handelshuset.

 

Det lilla stationssamhället Klågerup blev en järnvägsknutpunkt som snabbt växte ut till en serviceort, men också till ett mindre industrisamhälle med fokus på agrara näringar. År 1894 uppfördes öster om bäcken en så kallad. saftstation där sockerbetor pressades och den förädlade produkten sändes i rör (pipelines) till sockerbruket i Staffanstorp. Efter ett haveri 1918 togs saftstationen ur drift och revs slutligen på 1930-talet.

 

 

Foto över saftstationen i KLågerup

Saftstationen i Klågerup


1900-tal och framåt

Rationaliseringar av kommunikationssystemen gjorde att Malmö-Genarps järnväg lades ned redan 1948. Orten var inte längre en järnvägsknut utan ett stationssamhälle på linjen Lund – Trelleborg.  Den 1 januari 1952 inrättades Bara kommun genom en sammanslagning av Hyby, Bara, Bjärshög och Skabersjö församlingar. Det växande samhället Klågerup, med sin spårbundna kommunikation till omvärlden, blev centrum i den nya kommunen som dock gavs namnet Bara kommun.

 

Kommunhuset inrättades i det gamla mejeriet vid Gamla Malmövägen i Klågerup (rivet 1990). I byggnaden fanns också andra servicefunktioner som bibliotek och socialsekreterare. En brandstation uppfördes 1954 i hörnet av Gamla Malmövägen och Fridhillsvägen där också distriktssköterskan hade sin mottagning. Ålderdomshemmet Solgården uppfördes 1957. Byggnaderna är ritade av arkitekt Gerhard Nerle från Växsjö och var vid uppförandet mycket moderna.

 

Bilen hade börjat göra sitt intåg i samhället i större omfattning och ett antal tomter avstyckades för villabebyggelse längs Fridhillsvägen. Här, och längs gamla Malmövägen, samt i slutet av Hybyvägen, uppfördes ett mindre antal villor i gult tegel vid 1950-talets slut. En ny omgång villor började byggas ca 1960. Detta skedde samtidigt som järnvägen Lund-Trelleborg lades ned. Spårbunden trafik passerade därefter inte längre Klågerup.

 

År 1968 upprättades en ambitiös dispositionsplan för Klågerup. Samhället skulle mer än fördubblas i storlek genom omfattande ny bebyggelse norr om Malmövägen.  1974 fastställde Länsstyrelsen planerna och utbyggnaden av Klågerups villasamhälle kunde ta sin början.

 

År 1977 slogs Bara kommun samman med Svedala kommun och den i dag existerande administrativa enheten Svedala kommun bildades. Borta var nu de många hantverkarna och allt färre av invånarna var beroende av lantbrukets årstidsindelade verksamheter. Den lokala servicen minskade då de nya invånarna var bilburna och därigenom kunde köpa sina tjänster där det var billigast eller enklast. Kommunalkontoret flyttade från Klågerup till Svedala och brandstationen lades ned. Däremot utökades omsorgsnäringarna allt mer. Biblioteket flyttades in i brandstationens lokaler och en ny skola byggdes 1976. Dagisagisverksamheten expanderade liksom äldreomsorgen.

 

Villabebyggelsen bredde ut sig, ofta i form av serieproducerade hus med likartat utseende. Bitvis är byggnaderna anpassade till den branta terrängen som suterränghus, bitvis i väl reglerade rutnätsplaner. Skolan från 1976 utökades och moderniserades 1998. Dit flyttades också biblioteket

 

I dag är Klågerup typiskt för många svenska småorter i skuggan av större tätorter. I Klågerups fall främst av Lund och Malmö. I dessa orter tjänar man sitt levebröd samtidigt som det lilla lokalsamhället skapar samhörighet och trygghet.  Klågerup är egentligen själva facit på den Svenska modellen, från agrarproduktion till välfärdsstat men som så ofta i Sverige, i det lilla formatet. I Klågerup har en del bebyggelse rivits bort och hela processen i samhällets utveckling kan inte längre följas i detalj genom ortens byggnader och arkitektur men processen ligger fortfarande så nära i tiden att den går att följa i ortsbornas egna minnen och berättelser.


Källor och vidare läsning

Detta historiska avsnitt om Klågerup är hämtat ur Anders Resinerts rapport Kulturmiljöprogram för Klågerups tätort : Hyby socken i Svedala kommun :
Skåne län,  2016. Vi har förkortat texten med författarens medgivande.

 

Du kan läsa rapporten i sin helhet här.

Svedala kommun

Ikon för kartmarkör

Besöksadress:
Kommunhuset
Åbjörngatan 7
233 80 Svedala

 

Öppettider:
Måndag-torsdag, kl. 8-17
Fredag, kl. 8-15

 

Efter ordinarie öppettider ring:
040-626 80 00.
Telefonsvararen upplyser om andra kontaktvägar beroende på ärende.

Copyright © 2023 Olga - Svedala kommuns hembygdsportal. All rights reserved.